söndag 7 november 2010

Herrens heligeht - Evalotta Kjellberg

Hösten 2009 var jag tjänstledig för att studera offren i tredje Mosebok och kopplingen till Jesus död på korset. Jag hade lånat en stuga vid havet, för att kunna vara ostörd när jag läste. Efter ungefär två månader var jag så berörd av det jag läste, att jag började ”predika” för mig själv.

Och genom dessa predikningar började Guds Ande tala till mig om tillståndet i den kristna församlingen. Under tre veckors tid tala Guds Ande och jag predikade för stugans inredning. Det var härligt men på samma gång oerhört jobbigt. Dag och natt talade Guds Ande om den nya religionen som byggs upp i vårt land. En religion där människan är i centrum och där förnuftet bestämmer vad Gud ska tycka. Vid slutet av tredje veckan gav Herren mig namnet på denna nygamla religion och han sa ”guldkalvsreligion” utifrån berättelsen om Arons guldkalv i andra Mosebok.

Min uppfattning är att det var Herren som gav mig dessa tankar (givetvis måste det prövas) och att det är mycket angeläget för den kristna församlingen att vakna. Guldkalvsreligionen smyger sig in och innan vi vet ordet av har vi fastnat i dess garn. Det är lockande att sätta oss själva på tronen, istället för att låta den Helige ha den plats som rätteligen tillhör honom. Herren vill varna men samtidig uppmuntra oss att hålla fast vid honom som är den samme igår, idag och i all evighet.


/Evalotta Kjellberg

Kommentar
Herren gav Evalotta konkreta exempel på "guldkalvar" bland de troende. Du kan läsa mer om det här

Evalottas predikan från Tredj Mosebok

1 kommentar:

Anonym sa...

Nyhetsmagasinet Fokus 15-28 april 2011, har en stor artikel om Svenska Kyrkan, under rubriken "Sökarna". Främst utifrån det första betänkandet från den s.k. strukturutredningen, som enligt artikeln pekar på starkt minskande medlemstal under kommande decennium. I artikeln skrivs citat "Om man hårdrar det kan man säga att det förr fanns en vördnad kopplad till tron, en bugning inför det som upplevdes som större än den enskilda männsiskan. I dag har medborgaren förvandlats till en kund som kyrkan försöker tillfredsställa"... I slutet av artikeln står "I vakuumet efter den förlorade folkkyrkan föds kanske en ny väckelse". Låt oss be och tro att så sker. / LM