torsdag 4 juli 2013

Dags att sluta krypskyttet mot Israel

Anta att en främmande makt aktivt och systematiskt skulle stöda ett oppositionsparti i Sverige, kanske sverigedemokraterna eller vänsterpartiet, med feta statsbidrag och extern projektstöd. Eller tänk om internationella organisationer skulle satsa miljoner på att uppmuntra uppviglarna i Husby ? 

Tanken känns så väl skrämmande som overklig. Inom EU blandar man sig inte i andra demokratiska länders inrikespolitik. Det skulle knappast falla den finska regeringen i hågen att ha åsikter om påstådda sociala orättvisor i grannlandet Sverige, än mindre att finansiera verksamhet som syftar till att skade den demokratisk valda regeringen.

Byt ut Sverige mot Israel och det omöjliga blir plötsligt fullt möjligt. Under långa tider har bland annat Sveriges regering, främst genom SIDA, finansierat oppositionell verksamhet i Israel där syftet har varit att misskreditera den demokratiskt valda regeringen. Sverige är ingalunda unikt i detta sammanhang, många andra EU-länder agerar på samma sätt. Ett aktuellt exempel är den omfattande kampanjen som syftar till att bojkotta israeliska produkter från de omtvistade territorierna på västbanken. Istället för att mana till ekonomiskt samarbete och partnerskap mellan israeler och palestinier så driver ett flertal statssubventionerade kristna organisationer en hätsk kampanj som manar till bojkott och isolering. Exemplen på regeringskritiska kampanjer som finansierats av EU och dess medlemsländer kunde göras lång och den israeliska organisationen NGO Watch har gjort ett förtjänstfullt arbete genom att dokumentera stödet.

I EU har man däremot varit mån att om värna om medlemsländernas integritet och har därför ställt sig starkt kritiskt till utomeuropeisk finansiering av oppositionella grupper eller icke-statliga organisationer . I EU sammanhang räcker det med blotta misstanken om att en organisation får ekonomiskt stöd exempelvis från USA så haglar kritiken om manipulation och otillbörlig infiltration. Men vänd på resonemanget och läget är plötsligt ett helt annat. EU hör till de länder som mest aktivt stöder oppositionella och marginella grupper i Israel som driver en politik som saknar stöd hos den breda majoriteten i landet. Det är ingen hemlighet att det i dag finns en mindre industri av påverkare och aktivister – ofta långt ute på vänsterkanten – som lever gott på bidrag från amerikanska stiftelser och europeiska regeringar. Kristna organisationer som vill driva kampanj mot den israeliska staten kan förvänta sig ett aktivt ekonomiskt stöd från staten. Men organisationer som vill verka för goda relationer med Israel kan däremot glömma allt hopp om statsbidrag.

Man kan ha en viss förståelse för att Sverige och andra EU-länder vill stöda oppositionella grupper i länder där man saknar parlamentarisk demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter. Men nu gäller stödet till de oppositionella utryckligen mellanösterns enda demokrati.

Denna form av nyimperialism rimmar illa med Sveriges löfte om att stöda demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen. Samtidigt som man motarbetar Mellanösterns enda demokrati så ignorerar man oppositionella grupper exempelvis i Iran men söker däremot dialog med terrororganisationen Hamas. När andra EU-länder har varit tydliga med att ta avstånd från terrorgruppen Hamas har Sveriges regering uppmanat till dialog. Det kanske också förklarar varför Sveriges regering snart är den enda av EU:s 27 medlemsregeringar som motsätter sig en terrorstämpling av Hezbollahs militära ving som strider aktivt för Assadregimen i kriget i Syrien.

Lika lite som man kan acceptera utländsk infiltration i Sverige så bör man acceptera det statssubventionerade krypskyttet mot Israel. 


Tomas Sandell
Publicerad i Världen Idag

 

onsdag 3 juli 2013

Proklamera Guds Ord

HERREN räckte ut sin hand, rörde vid min mun och sade till mig: "Se, jag lägger mina ord i din mun. Jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall rycka upp och bryta ner, förgöra och fördärva, bygga upp och plantera." (Jer 1:9-10)

Jeremia var bara 13-14 år gammal då han fick kallelsen att vara en Herrens profet. Det uppdrag han fick var att rycka upp och bryta ner, förgöra och fördärva, bygga upp och plantera. Men hur skulle det gå till? Jeremia hade ingen militär makt som stödde honom, inte heller en stark folkopinion. Ofta hade han både kungen och folket emot sig.

Men Herren uppmuntrade Jeremia: Jag lägger mina ord i din mun. Att proklamera sådana ord – Herrens egna ord - är att medverka i skapandet. Det förlöser Guds kraft. Tycker du att det är konstigt? Tänk på hur du blev kristen! Om du tror i ditt hjärta och bekänner med din mun … (Rom 10:9)

En annan ung man, David, använde sin tro på Gud i kampen mot en skenbar övermakt, Goliat. David proklamerade sin tro på Guds kraft och hjälp innan striden började. 

Du kommer mot mig med svärd och spjut och lans, jag kommer mot dig i HERREN Sebaots namn. Han är Gud för Israels här som du har hånat. HERREN skall denna dag överlämna dig i min hand och jag skall slå ner dig och ta huvudet av dig. Jag skall denna dag ge de filisteiska krigarnas döda kroppar åt himlens fåglar och åt jordens vilda djur. Och hela världen skall förstå att Israel har en Gud. (1 Sam 17:45-46)

Alla vet hur det gick. David vann med Herrens bistånd!

Själv proklamerar jag följande, så ofta Herren påminner mig: "I HERREN har jag min tillflykt och min borg, min Gud som jag förtröstar på." (Ps 91:1-2).
Läs fortsättningen av Psalmen 91 vad som händer med den som proklamerar Guds trofasthet och godhet!

Över Kalmar, där jag bor, och över mina nära och kära, proklamerar jag ofta: ”Den som förtröstar på Herren kommer aldrig någonsin på skam! ... Nu skall den starkes fångar tas ifrån honom, bytet ryckas ur tyrannens hand… Jag skall själv strida mot dina fiender säger Herren, jag skall själv rädda dina barn! (Jes 49 i sammandrag).

Så vad händer då i andevärlden när man proklamerar Guds Ord?  

Lova HERREN, ni hans änglar, ni starka hjältar som utför hans befallning, så snart ni hör ljudet av hans befallning (hebr. dabar = ord) Ps 103:20

Att proklamera Guds Ord föder tro i mitt eget hjärta. Men proklamation av Guds ord sänder också ut änglar på uppdrag. När Daniel bad, efter en ingivelse av Herrens Ande, fick han ett änglabesök. Ängeln hälsade honom med orden ”redan från första dagen … har dina ord varit hörda och jag har nu kommit för dina ords skull” (Dan 10:12).

Herren talar till dig i dag: Låt din mun vitt upp så att jag får uppfylla den! (Ps 81:10).

Veckans lärdom: Att tala ut Guds levande ord i din bön och i ditt dagliga liv är kraftfullt. Din proklamation blir skapande och sätter Guds änglar i rörelse.

Sten-Åke Bredmar

måndag 1 juli 2013

Upprop till ständig förbön

Se, säger Herrens Ande, mitt folk har valt fel väg i detta land. Jag har tårar i mina ögon när jag ser hur ert land missbrukas av rikedomar, som jag har gett er, säger Herren. Den väg ni vandrar går inte mot det mål som jag har bestämt för era liv. Med evig kärlek har jag älskat er från år till år från forna tider säger Herren, men vägen har blivit så bred av allt som folk lever av ute i världen. Det är tid att vända om från denna väg mitt folk, ni ska vara rädda om det jag har gett er i ert nordliga land, säger Herren. Jag har välsignat landet på så många sätt men ni bara förstör, ni bara ser vad som är där nere, säger Herren.

Det kommer en tid av stora svårigheter bland det folk jag har kallat till frälsning, säger Herren. I forna dagar bars ett ansvar av många som böjde sina knän och ropade och jag bönhörde dem, säger Herren. Fienden fanns runt omkring ert land och han finns där idag också. Det är så mycket som rör sig i misstänksamhet, men mitt folk har somnat och gått in i en djup sömn. Det är allvar mitt folk! Om ni inte vänder om från er bekvämlighet, säger Herren så kommer mörkret att lägga sig över den nordliga delen av detta land. Det är inte den delen som ska föda ert land för det har varit undanskjutet från världens folk. Det stundar till stora svårigheter i ert land, säger Herren.

I anden visas hur det finns ett folk som kommer att inta Sveriges land på olika sätt. Jag ser stridigheter, jag ser kyrkor som börjar brinna. Det brinner inte av den andliga kraften, säger Herren utan det kommer att sättas i brand av ett folk som känner sig utstötta. Och ni mina barn, säger Herren har ett stort ansvar för dessa människor i hela ert land från norr till söder. Sök upp det folk som har fått sitt hem i detta land och ge dem kärlek och värme. De är så förtalade av världens barn.

I anden visas hur det uppstår oro i landets regering. Det är som om enheten har svalnat. Jag, Herren, kallar till bön för ledande i olika valda positioner i samhället. Det är inte världens lag som ska gälla i ert land utan mitt Ord ska bli det Ord som ska leda ert land, säger Herren. De folkvalda har tappat sin vision. I anden visas Olympia ringarna, de är sammanbundna men de flyger hit och dit, ingen enhet finns. Det som en gång var kommer aldrig tillbaka. Den generation som nu går mot sitt slut bär ansvaret för den kommande generationen, som ska styra ert land säger Herren. Men var är mitt folk!? Var är de som kan står enade för att rusta en stark armé? Det var mitt folk som räddade landet när det var svårigheter.

Jag kallar inte bara till sporadiska böneupprop utan jag kallar till ständig bön över hela ert land, säger Herren, och mina ögon är fyllda av tårar. Ni ska resa upp en äldre generation, som har levt i detta land när mjölk och honung flöt, för jag vet att de har stridit i sin ungdom. Det kommer att bli ännu större svårigheter innan jag kommer tillbaka för att hämta min brud. Se inte på landet i väster, säger Herren, det landet har jag välsignat, men be att det landet inte blir skövlat av fienden. Det är allvar i allt ni fått att leva av i ert nordliga land, som jag har gett er, säger Herren. Amen

2013- 06-02 Åke Forslin