En profetia om de ryska judarnas ankomst till Sverige

Det var 1994. Sommaren hade varit varm och intensiv med många möten på Ölandsgården. Jag kände mig överansträngd och trött efter sommarens slut. Säsongen var över och de flesta sommargästerna hade börjat lämna Öland. Då ringde någon från USA ...

En dam frågade om det fanns möjlighet all hyra en stuga på Ölandsgården. Det var tre, eventuellt fem damer som skulle komma. Vi hälsade dem välkomna och tyckte att ett extra tillskott i församlingens kassa inte var att förakta även om vi kände oss trötta.

Sent på kvällen några dagar senare fick vi ett telefonsamtal från busstationen i Borgholm att det satt tre damer och väntade och de visste inte hur de skulle komma till Ölandsgården. Vi hade gått och lagt oss och det fanns ingen bussförbindelse så sent på kvällen, klockan var halv elva. Nu undrade man på bussterminalen hur man skulle göra med resenärerna?

- Jag kommer och hämtar dem med bil om tre kvart, svarade jag.

Till den här händelsen hör också att vi fått ytterligare ett telefonsamtal som meddelade att en av kvinnornas bror hade kört av vägen och störtat ned i en ravin och omkommit. Man hade fått lyfta upp bilen med hjälp av en helikopter. Detta tragiska budskap hade jag alltså att meddela.

Då vi återkom till Ölandsgården körde jag dem till den stuga där de skulle bo. Den enda kontakt vi hade med dessa damer var då de var inne hos oss och ringde med anledning av olyckan. Det gick några dagar och under tiden kom ytterligare två kvinnor från USA och som förenades med de andra. Jag visste inte alls vilka de var eller av vilken anledning de kommit till just oss på Ölandsgården.

Syner och tilltal

Efter några dagar kom en av kvinnorna, Esther Olsen, och bad att få träffa oss. De önskade be för mig och min fru, May.

Under tre dagar hade de fastat och varit inför Herren och nu hade de ett meddelande till oss. Vi hälsade dem välkomna och det första de gjorde var att presentera sig vilka de var. De berättade att de var evangelister och bönekvinnor som reste på Herrens befallning dit han gav dem order att resa. Nu hade Herren sagt åt dem att åka till norra Öland med ett uppdrag.

Den första kvinnan sade att hon kände igen May från en syn hon hade haft under bönen hemma i USA.

Den andra kvinnan berättade att hon under bönen hemma hade sett stugan som de nu bodde i.

Den tredje kvinnan berättade att hon under bönen hemma i USA hade sett hela området där de nu bodde, fyllt med änglar i vita kläder.

Den fjärde kvinnan berättade att kvällen innan hon skulle flyga över till Europa ringde en väninna, en bönekvinna i Los Angeles, upp henne och frågade vart hon skulle resa. Hon berättade då att hon först skulle resa till London och sedan till Amsterdam och sedan till en ö i Östersjön utanför Sveriges kust. Då sa kvinnan från Los Angeles: Den sista platsen är den viktigaste.

Tusentals flyende ryska judar

Efter presentationen sa en av kvinnorna, pastorn är sjuk men Herren skall hela dig. Du behöver vila, kom ihåg vila, vila, vila. Sedan kom ett profetiskt tilltal från Herren där han berättade att inom en snar framtid kommer tusentals ryska judar i småbåtar att gå iland just här nere i bukten och de kommer att gå upp till denna plats på Ölandsgården. Herren har utvalt er att ta emot dem och ni behöver inte bekymra er för medarbetare, dem kommer Gud att sända när tiden är inne. Herren kommer också att sända mat, kläder, medicin och pengar som ni skall förvalta. Er uppgift är att kontakta myndigheter, boka flygplan som kan transportera Guds folk till Israel, ordna med platser och husrum för att vila sig medan de väntar på vidare transport med bussar och andra transportmedel. Herren skall smörja er in i en ny tjänst och du kommer att vara såsom Mose.

Vi fick också personliga hälsningar från Herren. Efter någon dag lämnade bönekvinnorna Ölandsgården och for vidare, några till USA och några till Israel för nya uppgifter.

Dagen efter deras avfärd stod jag och tittade ut genom köksfönstret mot stranden och tänkte på vad dessa kvinnor hade förmedlat. Jag kände mig lite förvirrad och undrade vilket språk de talade.

- Ryska kan vi ju inte, sa jag till May. Jag undrar om det går med engelska eller vilket språk skall vi använda? Då svarade hon, Ann vår sonhustru har läst ryska!

- Vad säger du? sa jag.

En dröm

Ett par dagar senare blev vi inbjudna till ett födelsedagskalas, vår sonson fyllde nämligen 20 år. May kastade då fram frågan till vår sonhustru, har inte du läst ryska?

- Jo, i tre år.

- Hur kom det sig, frågade jag?

- Jag hade en dröm där jag såg att ryska judar kom i småbåtar och gick iland i Bödabukten och sedan gick de upp mot Ölandsgården.

Hon hade sett samma syn som de amerikanska bönekvinnorna! De visste ju inte alls om varandra. Jag gick länge och grunnade på vad Gud menade med att använda mig som Mose. Kunde det vara riktigt eller var det bara någonting som dessa bönekvinnor hade hittat på? Jag tyckte nog att det lät lite häftigt i mina öron.

Märklig profetia

En dag kommer min svåger hem. Han har en profetisk gåva och när han kom sa han, Nancy, det är hans fru, har skickat hit mig, jag vet inte varför. Sedan vi suttit och pratat en stund började vi att be och tacka Herren tillsammans. Då faller den helige Ande över min svåger och han säger: Herren har en hälsning till dig. Du skall slå upp Bibeln och läsa Josua 1:5. Jag fick tag i min Bibel och började läsa "Ingen skall kunna stå dig emot i alla dina livsdagar, såsom jag har varit med Mose, så skall jag ock vara med dig, jag skall icke lämna dig eller övergiva dig."

Min svåger har en underlig gåva. Han brukar profetera under nätterna då han sover! Han talar klart och tydligt men har ingen aning om vad han har sagt. Därför har hans fru en bandspelare som hon brukar sätta på då budskapen kommer! När min svåger kom hem, fick han höra inspelningen, så han ringde upp mig och sa: "Lyssna skall du få höra" Det var från nattens inspelning och jag hörde Herren tala genom Per-Olof "Du skall gå till din broder och meddela ett budskap från mig. Du skall låta honom läsa Josua 1:5. Men du Nancy får inte spela upp detta för Per förrän han har utfört sitt uppdrag,"

Ut ur Nordlandet'

Varför jag nu går ut och publicerar denna händelse och detta tilltal från Herren, beror på att jag nu upplever tiden mycket nära då det profetiska ordet skall gå i fullbordan: "Se, därför skall dagar komma, säger Herren, då man inte mer skall säga: "Så sant Herren lever, han som har fört Israels barn ut ur Egyptens land", utan "Så sant Herren lever, han som har fört upp Israels hus släkt och hämtat dem ut ur nordlandet, och ur alla andra länder till vilka jag har drivit dem bort." Och de skall få bo i sitt land, Jer 23 :7-8.

Att tiden närmar sig med hast för judarnas exodus, har jag gång på gång fått bekräftat genom flera profeter som var för sig, oberoende av varandra, har bekräftat detta. Jag vill nämna några, Rory Kaye, messiansk jude från Israel som tillsvidare bor i Göteborg, Douglas Lilley från Canada, Ester Leever från England och Maria Raus från Jerusalem. Alla dessa profeter har vid sina besök här i Kalmar och på Ölandsgården, var för sig, genom den helige Ande, bekräftat det förestående uttåget från Ryssland. Många ryska judar kommer just till denna kuststräcka.

De kommer inte bara i tusental utan i tiotusental.
Bo Lundin

En artikel från BED nr 2 1998